Statistik

Under februari månad blev Haddebo Bruks seminstation EU godkänd som första station i Sverige för enbart förvaring av EU semin. Semin är redan på väg in.

 

Fördelen med att hålla föredrag är bl a en uppdatering av information. Jag läste en artikel från England hur både dräktighets- och levande fölresultaten var under 10 års intervaller med början 1980. Det visade sig att deras levande fölprocent 1980, var 70.84%, vilket ungefär är vad Sverige för flera raser har idag! Undantagna är arabston, 77%. Idag, 2010, är siffran i England och på Irland 85.5%. Sverige ligger resultatmässigt nästan 30 år efter dessa länder. I de fall det gick att få fram dräktighetsprocenten är resultaten betydligt bättre och varierar stort mellan olika raser. Det kanske är därför man gärna talar om dräktighetsprocent? Det är det dåliga slutresultatet, d v s procenten levande föl, som borde diskuteras!

 

Vilka kan anledningarna vara att resultatet är så dåligt? Hästarna ser ju inte annorlunda ut här än vad de gör där. En orsak är rutinerna i hanteringen av ston. I dessa länder är det en noggrannare diagnostik än i Sverige. Samtliga ston provtas i varje brunst som de insemineras/betäcks just för att i tid upptäcka den vanligaste orsaken till utebliven dräktighet/tidig fosterdöd, d v s förekomsten av inflammation och bakterier i livmodern. När kan denna relativt enkla åtgärd med både cytologisk och bakterielogisk provtagning bli rutin? Sen dräktighet orsakad av omlöp p g a utebliven provtagning i början eller ännu värre ett gallsto medför många nackdelar för både stoägare och stuteri. Mest kostsamt för en stoägare är ett gallsto, men även för hingstägaren i form av förlorade intäkter. Det är därför viktigt att tidigt identifiera olika grupper av ston så de kan hanteras på ett korrekt sätt.

 

Det moderna stoet utnyttjas i aveln annorlunda än vad som sker i en naturlig frilevande hästflock: Många ston tävlar högt upp i åldrarna innan de betäcks och många betäcks inte heller varje år, vilket innebär att dessa grupper av ston kanske inte är helt enkla att få dräktiga och/eller inte går hela vägen fram till föl. Det sker heller inte ett naturligt urval av de ston som är extra känsliga i sin livmoderslemhinna, utan alla grupper av ston ska försöka bli dräktiga och föla. Ofta beskylls hingsten vid utebliven dräktighet....

 

Stora krav på kunskap ställs därför både på veterinär och stuteripersonal. Eftersom detta är en bransch där nya kunskaper ständigt kommer, är det speciellt viktigt att vara ordentligt uppdaterad. Tyvärr är inte alltid så fallet, vilket den låga levande fölprocenten tydligt visar. //Elisabeth

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Irma » Mugg:  ”Hej. Vår häst har torra mugg-krustor. Dom lever sas eget liv. Blir större o torr..”

  • Bjørn Boesgaard » Övervakning fölning. :  ”Der finss jo även en mer "lokal" lösning; SAFEMATE(R) fölningsalarm. Den reagere..”

Bloggarkiv