Dräktighetsresultat säsongen 2013

Andras mat smakar tydligen bäst Andras mat smakar tydligen bäst

Efter de sista dräktighets-undersökningarna är resultatet nu 91%. De ston som inte konstaterats dräktiga är två stycken - ett som inte tog sig alls och ett som har resorberat. 

52 % av stona i år var gallston med någon form av långvarigt reproduktionsproblem. Av dessa blev samtliga dräktiga. Alla stoägare har varit mycket samarbetsvilliga och intressera-de av att lösa sina stons problem. 

Fortfarande finns stoägare som ”ska bara göra ett försök till så kanske det blir dräktigt” och stationer som resonerar att ”hingsten finns ju på plats och då ökar möjligheten att få stoet dräktigt”. Allt detta är bra endast om en korrekt diagnos av stoet sker för att ta reda på varför hon inte blir dräktigt. Det är inte alltid hingsten det beror på. Tänk på att för varje år som går, adderas kostnaderna och det dyraste som finns är att ha ett gallsto... dessutom blir stoet ett år äldre, vilket inte underlättar.

Dräktighetsprocenten visar till stor del hingstens fertilitet, men levande fölprocenten visar det underliggande arbetet. 

Många verkar ha den uppfattningen att för lite sperma läggs in i varje brunst med tanke på hur många gånger en del ston hinner bli inseminerade/ betäckta per brunst. Det finns en gammal tysk undersökning som visar att fler ston blir dräktiga, om insemination sker ofta i brunsten, men av någon anledning saknar undersökningen information om levande fölstatistik...... man kan ju bara gissa....

Diagnostiken hos ston med reproduktionsproblem är avgörande för ett bra dräktighetsresultat. Tyvärr räcker det inte att titta på ultraljudsbilden och kunna säga att livmoderslemhinnan ser bra ut. Tänk om det var så enkelt! Den mest basala åtgärden är både en cytologisk och en bakteriologisk provtagning innan stoet betäcks/insemineras första gången, samt i alla omlöp. Ibland krävs även en biopsi i de fall bakterierna ligger djupt inne i slemhinnan och/eller de inflammatoriska förändringarna är omfattande.

Fortfarande resulterar antalet dräktiga ston i ett alldeleles för lågt antal levande föl. Ofta stoltseras om en hög dräktighetsprocent, men om inte ett levande föl produceras, blir det ingen större skillnad för stoägaren än om stoet inte alls varit dräktigt. För att få kunskap om anledningarna till varför stona inte fölar, är det viktigt att korrekt information ges till respektive avelsförening och att det där noteras varför. Om det endast antecknas att fölet är kastat eller fötts dött när orsakerna är att t ex stoet dött, fölningen missats eller drabbats av virusabort, riskerar informationen att bli en stor slaskgrupp där man inte får någon uppfattning om orsakerna. 

Hos de mest välskötta stuterierna i både Europa och USA är en noggrann diagnostik självklar. Det är inte ovanligt att de har en dräktighet >93% och levande föl >86%. Motsvarande levande fölprocent i Sverige är beroende på ras 70-74%. Denna siffra hade dessa stuterier på 1980-talet! Det är ett stort ekonomiskt bortfall, framför allt för den individuella stoägaren men också för hingstägaren. Det går att skaffa sig kunskap om hur siffrorna kan förbättras och därmed hur rutinerna också kan förändras.

I år för första gången blev inte alla uppbokade platser utnyttjade utan två platser förblev tomma. Det räcker med att enstaka stoägare bokar, ångrar sig och inte lämnar besked. Det lönar sig därför alltid att höra av sig ifall lediga platser finns. Nya rutiner kommer att införas nästa säsong: Bokat sto, där ägaren inte hör av sig eller inte kommer vid sagd tidpunkt, garanteras inte sin plats. // Elisabeth

 

 

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Irma » Mugg:  ”Hej. Vår häst har torra mugg-krustor. Dom lever sas eget liv. Blir större o torr..”

  • Bjørn Boesgaard » Övervakning fölning. :  ”Der finss jo även en mer "lokal" lösning; SAFEMATE(R) fölningsalarm. Den reagere..”

Bloggarkiv