Gallston,tips och årets resultat

Det visade sig att det var en dålig idé av mig att skriva en siffra på hur många ston stationen skulle ta emot under den gångna säsongen. Mina från början tänkta 20 ston blev till slut 29 stycken. Det är svårt att neka ston som har gått gall och där ägaren fortfarande är intresserad av att fortsätta. Det mest kostnadskrävande som uppfödare kan ha, är att ha ston gående tomma. Det känns därför viktigt att försöka hjälpa de ston som har problem med sina dräktigheter och på så sätt hoppas att de som är intresserade av hästavel stannar kvar. Vi behöver våra uppfödare!

Av dessa 29 ston inseminerades inte 5 stycken problemston; fyra kom i slutet och efter avslutad säsong för utredning och behandling för att bli inseminerade nästa år. Resterande ston inseminerades; 11 st hade både kända och okända problem till varför de inte blev/hade svårt att bli dräktiga,  två stycken var äldre maiden, fyra stycken hade  vilat ett år, två stycken var unga maiden och 12 stycken ston med föl (häri ingick  ston med kända problem att bli dräktiga). Ett av de sist nämnda, hade tidigare blivit diagnosticerad att aldrig kunna få några föl, väntar nu sitt andra föl.

Av de ston som inseminerades blev det totala resultatet efter avslutad säsong, att två ston inte blev dräktiga; en ung maiden och ett ungt sto som vilat.

Stationen behandlade också ett litet antal föl som krävde intensivvård. De gick hem friska efter avslutad behandling. 

I all utredning av problem är korrekt diagnostik viktig för att slutresultatet ska bli som önskat. När det gäller gallstona, tar jag numer alltid en biopsi förutom cellprov och baktprov. Dessa analyser ger sedan en sammantagen bild av prognos för dräktighet, behandling och kostnader. Informationen till stoägaren är lika viktig, så vederbörande kan ta ställning till om kostnaden för att åtgärda de problemen stoet har, är förenliga med möjligheten att få stoet dräktigt även om det kräver flera inseminationsbrunster. Har stoet djupgående kroniska förändringar i livmodern, kan näringsstatus till fostret påverkas genom att den blir otillräcklig under senare delen dräktigheten då fostret växer mycket. Detta kan resultera i att dräktighetstiden vida överskrids och att fölet kan vara mindre välutvecklat än normalt när det föds. Allt detta är viktigt att informera om innan arbetet påbörjas.

Cytologiska prover är mycket användbara då de ger ett omedelbart svar på om det finns inflammatoriska celler i livmodern eller inte. Det ska naturligtvis inte finnas några tecken på inflammation före inseminering. Det finns en orsak till detta och den är viktig att identifiera.  Att det bakteriologiska provet är negativt, behöver inte innebära att det inte finns inflammatoriska celler i livmodern.

En viktig orsak till att stoet inte blir dräktigt är att slidan inte håller tätt.Det som ser bra ut för vårt öga, är en helt annan verklighet på mikroskopisk nivå. Är slidan så tät att stoet blir dräktigt men att den under den senare tredjedelen av dräktigheten, när fostret blir avsevärt tyngre, inte klarar att hålla tätt, kan bakterier tränga igenom livmoderhalsen och orsaka en inflammation med infektion i moderkakan. Stoet kan då börja få flytningar från slidan. Mängden och tidpunkten när flytningarna syns varierar med hur otät slidan är och därmed också påverkan av fostret.

// Elisabeth

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Irma » Mugg:  ”Hej. Vår häst har torra mugg-krustor. Dom lever sas eget liv. Blir större o torr..”

  • Bjørn Boesgaard » Övervakning fölning. :  ”Der finss jo även en mer "lokal" lösning; SAFEMATE(R) fölningsalarm. Den reagere..”

Bloggarkiv