2010

Fortfarande känns avelssäsongen långt borta, men tiden går fort.

Det är ju tur för den här kylan lämnar ingen oberörd förutom kanske hästarna. Den här tiden på året är en bra tid att börja med ljusprogram om man vill ha igång sina tomma ston i tid på våren.

Ston är s k long-day breeders dvs deras brunstcykel stimuleras av den ökande längden av dagsljus. När dagarna blir längre på våren går stona in i s k transition period.

Det är den tiden då äggstockarna åter börjar sin cykliska aktivitet genom att producera folliclar (ägg), men dessa ovulerar inte alltid p g a att luteiniseringshormonet är lågt. Det är därför brunstlängden kan vara lång, ibland ett par månader eller delad.

 

Att sätta stona under ljus är ett effektivt sätt att skynda på aktiviteten i äggstockarna så att ägglossning och regelbunden cyklicitet kommer igång. Det tar ca 10 veckor efter ljusprogrammet startat.

 

Ljusstyrkan ska vara så att det går att läsa en tidning (100 watts lampa). Tänd ljuset i stallet eller i paddocken så dagen förlängs från skymningstiden d v s tänd inte tidigare på morgonen.

Det finns olika modeller: Antingen startas ljusprogrammet så att stona får ljus sammanlagt 16 timmar direkt eller så att ljuset tänds under en (1) timme 9.5-10 timmar efter skymningen.

En timer kan vara bra att ha. När stona börjar få ägglossning och få en regelbunden cykel avslutas ljusprogrammet.

De dräktiga stona kan påverkas av ljusprogrammet genom att de fölar tidigare än beräknat.

 

Detta är årets sista blogg, så jag vill samtidigt passa på att önska alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.

Det har kommit mängder av snö och temperaturen är flera minusgrader.

Hästars förmåga att anpassa sig till kyla är beroende av hur länge det är kallt och sitt energiintag d v s hästar tappar vikt om de inte får tillräckligt med energi för att kompensera sin värmeförlust till den omgivande kalla luften.

Hästar i god kondition och gott hull har inga problem att anpassa sig till kyla. De äter den mängd som de behöver för att hålla temperaturen. Det är därför viktigt att grovfodret är av bra kvalitet och gärna i fri tillgång.

Tänk på att det är också viktigt att fodret fördelas så alla hästar får god tillgång då hästar rangordnar sitt ätande.

En foderhäck underlättar både för människa och djur. Det finns olika typer av foderhäckar. De med golv och tak är att föredra, fodret ligger rent och torrt, det är ett bra avstånd mellan hästarna och foderspillet reduceras väsentligt.

 

Rent färskt vatten är också viktigt. Snö är ett olämpligt subsitut. Hästen behöver konsumera 10 gånger mer snö än vatten för att uppfylla sitt behov. Det är mycket energikrävande att smälta en så stor mängd snö till kroppstemperatur.

Hästar som får otillräcklig mängd med vatten och ett näringsfattigt hö riskerar att få förstoppning. Det är inte ovanligt under vintertid och kan vara nog så besvärligt att lösa.

Vi har, efter att ha burit vatten i hinkar som ständigt frös och skvimpade ut i skorna och på backen, för ett antal år sedan installerat en elektrisk vattenkopp i den stora hästhagen där alla hästarna går under vintern.

Vattnet kan frysa i den om temperaturen sjunker alltför mycket (<-25 C). Vi har därför tillverkat en åttkantig hatt som vi sätter över koppen under natten då hästarna ändå är inne. Den är gjord av hopklistrade tårtbitar av frigolit och är förvånansvärd slitstark (tredje vintern).

 

För att vattnet inte ska frysa i stallet under dagen finns små effektiva stallfläktar, som jag tycker fungerar bra.

 

//Elisabeth

Vädret har varit varierande - ömsom sol, regn och snö. Vissa hagar är leriga och blöta. En del hästar drabbas av mugg - andra inte.

Mugg är en inflammatorisk retning i framför allt den opigmenterade, tunna huden som finns i karleden. På Agrias hemsida under sjukdomar finns en utförlig beskrivning av vad mugg är, orsaker och behandling.

Jag tror att behandling av mugg är en av de åkommor, som det finns många olika uppfattningar om.

 

Förr försökte jag behandla all mugg. Det var ett evighetsgöra med att tvätta, torka, smörja och viftande hovar. Numer rör jag inte muggen OM den inte orsakar svullnad, hälta eller feber.

Petar man och plockar sårskorpor orsakas fler öppna små sår och därmed fler ingångsportar för bakterier, smuts mm till en redan skadad hud, som då kan svullna rejält och bli ordentligt inflammerad.

Tvättas huden dagligen så torkar den ut och behöver smörjas in, men salvor och krämer som inte hinner torka in i huden innan hästen går ut på morgonen, är ett utmärkt fäste för all den smuts hästen kan trampa i under dagen i hagen.

 

I de fall muggen består av torra krustor lämnar jag dem ifred men under uppsikt. Krustorna faller av även om det kan ta lång tid. Vissa hästar är känsligare än andra och kan reagera på helt olika sätt. Det är därför viktigt att ha muggen under uppsikt för att snabbt sätta in behandling om så fordras.

 

Var och en ska naturligtvis följa de råd och anvisningar som den behandlande veterinären anser vara bäst för respektive häst.

 

//Elisabeth

Det milda vädret med en relativt liten mängd insekter är skönt för hästarna att vara ute i. Många hästägare har fortfarande sina hästar ute dygnet runt. Hästar har ju ett mycket bättre mörkerseende än vi människor - de mörka nätterna behöver inte vara en anledning att stalla in. De vet var de sätter sina fötter.

 

Näringsvärdena och fibermängden i gräset kan vara mycket ojämnt den här årstiden. Om hästarna fortfarande går ute på bete kan det vara bra att komplettera med hö.

 

Det är därför viktigt nu att göra en analys på det grovfoder som ska användas. Det kostar inte många kronor att göra en foderanalys.Den ger ytterst värdefull information om mängden kolhydrater, proteiner och mineraler d v s de viktiga byggstenarna som behövs för att hästen ska kunna utvecklas till den högpresterande individ den är framavlad att bli.

 

En ettåring väger ca 90 % av sin vuxenvikt.  För att kunna växa och samtidigt utveckla muskler behövs en korrekt balans mellan protein och energi.

 

För den växande hästen är balansen mellan calcium och fosfor jätteviktig. Vill man ha hjälp att räkna fram foderstaten för sina hästar är Eva Dahlström expert på detta (www.foderrad.se). 

 

Tänk på att det också är en ekonomisk besparing att veta om vilka extra tillägg och mängder som eventuellt foderstaten kan behöva balanseras med än att bara fodra på en höft. Alla hästar är individer med olika behov.

 

Många föl börjar kanske bli dags att vänja av. Det finns två modeller; antingen tar man bort fölet från mamman direkt eller har dem åtskilda under natten.

 

Det finns undersökningar gjorda på vilket sätt som framkallar minst stress. Det visade sig att det är ingen skillnad. Viktigt att tänka på före avvänjningen är att fölet är duktigt att äta grovfoder. Den ska inte lära sig detta i samband med avvänjningen.

 

Har stoet svårt att hålla hull och fölet äter bra med grovfoder, så kan man vänja av tidigare än 6 månader. Är stoet i bra hull och fölet äter bra med grovfoder, kan man vänta med att avvänja. Det dräktiga stoet brukar avvisa fölet d v s vänja av fölet själv i god tid före fölningen.

 

//Elisabeth

Betäckningssäsongen är nu nästan förbi. Det finns enstaka ston (3 st) kvar att kontrollera.

Antalet dräktiga ston i år är fler än jämfört med 2009 (89%). Det blir spännande att se hur resultatet påverkas när samtliga ston är undersökta. Stationen har tagit emot 20 % fler ston i år.

 

De har varit travare, araber, halvblod och American saddlebred. Denna säsong hade 60 % av stona någon form av reproduktionsproblem, som att de har varit gall en eller flera säsonger, aborterat, var äldre tävlingsston och/eller hade livmoderinfektion/-inflammation.

Totalt 70 % (23 st) av stoägarna valde att använda fryst semin till sina ston.  Av dessa har 91 % konstaterats dräktiga.

 

Av de ston, som önskade insemination med fryst semin och som kom med någon form av reproduktionsproblem (18/23), är i skrivande stund också drygt 90 % dräktiga (2 återstår att kontrollera).

Åter visar statistiken att när det frysta seminet håller en hög kvalitet blir de flesta ston även i problemkategorin dräktiga. Logistiken vid skick av färsk semin ställer alltid till någon form av problem.

 

Behovet av semin verkar alltför ofta sammanfalla med någon helgdag eller tävling... eller utebliven leverans.  Det är därför glädjande att det går att använda sig av fryst semin även på de mer komplicerade stona.

De ston som inte blivit dräktiga i år, rekommenderar jag att de utreds och görs i ordning redan nu. Enligt min erfarenhet blir dessa gallston mycket fortare dräktiga påföljande säsong.

 

//Elisabeth

Värmen har gjort att bromsar, hästflugor och blinningar har varit irriterande för vissa känsliga hästar. Värst var försommaren. Det är framför allt huden på bog och framsidan av halsen som kan ha blivit ordentligt biten.

Jag har provat allt ifrån olika illaluktande krämer till matolja.  Dessa fungerar ett tag så irritationen av betten i alla fall hinner lugna ner sig.

Switch fungerar bra mot knotten. Fölen med sin feta och kraftiga päls klarar sig mycket bättre från att bli bitna. När flugorna ansamlas i och runt ögonen, kliar hästarna sig på allt de kommer åt. Hornhinnan är på hästen stor och utstående. Den skadas lätt.

Rinnande ögon är ett första tecken på att ögonen är irriterade, skadas hornhinnan blir ögat fort grått och hästen kniper ihop ögat. Här är viktigt att behandling insätts snabbt - ring veterinär. Flughätta eller flyveil fungerar bra för att förebygga problemet.

De flesta hästar besväras trots allt inte så mycket, de känsliga individerna är undantagna.  Ibland är det nog vi människor som störs mer av insekterna än hästarna. De har ju trots allt klarat sig i alla tider långt innan det fanns veterinärer och olika hudprodukter!

 

//Elisabeth

De flesta fölen är nu födda och många har hunnit bli ett par månader gamla. Det är viktigt att ha bra rutiner i sin övervakning av fölen.

De äldre fölen kan drabbas av bl a diarreer och lunginflammationer. Diarreer är mer lättupptäckta än lunginflammationer.

Den mest lömska sorten av lunginflammation som drabbar de äldre fölen är orsakad av Rhodocockus equi. Fölen smittas troligen tidigt i åldern, men den vanligaste sjukdomsutvecklingen är långsam och ger inte symtom förrän fölen är 2-3 månader gamla.

Bakterien trivs i syrerik miljö, d v s lungorna där den ger upphov till granulomatösa förändringar,  sk bölder. Dessa kan variera i storlek och omfattning beroende på hur tidigt sjukdomen upptäcks.

De första vaga symtomen kan vara enstaka hostningar, lite höjd kroppstemperatur och kanske lite ökad andningsfrekvens d v s symtom som är lätta att missa om man inte är på alerten. 

Följande råd kan vara en hjälp för att tidigt upptäcka sjukdom; Ta morgontemperaturen flera gånger i veckan - ett friskt föl har 38.1-38.3 oC, se om det finns varigt sekret i näsborrarna, lyssna efter biljud från luftvägarna - d v s fölet behöver inte ha symtom på att vara speciellt sjukt!

Är temperaturen förhöjd och/eller finns någon/några av dessa symtom, är det viktigt att lyssna på lungorna och ta ett blodprov för att se om det finns en infektionsbild. Skulle så vara fallet är det viktigaste att ta ett sekret från luftstrupen (prov från nässekret är missvisande). Provet skickas för odling.

Denna bakterie behandlas med samma mediciner som vid tuberkulos hos människa. Tuberkulos är en sjukdom som kan utveckla multiresistens mot antibiotika och som finns i många länder.

Det är därför viktigt att vi som veterinärer inte använder dessa läkemedel i annat än de fall där odlingssvaret indikerar så. Jag brukar behandla fölen tills blodprovssvaren i stort sett är normala.

Behandlingstiden kan pågå i flera veckor och eftersom fölet ökar i vikt dagligen är det också viktigt att öka medicindosen (jag brukar öka var 10:e dag) för att undvika underdosering.

 

//Elisabeth

Ston som är sydda i slidan (vulva), klipps upp ca en vecka före förväntad fölning. Klipps slidan upp så blir slidväggarna inte så trasiga och det undviker också att det spricker i helt fel riktning.

Slidan sys sedan snarast efter fölningen- detta är viktigt eftersom det är då livmodern är som mest infektionskänslig; slidan och livmodern är väl uttänjda efter förlossningen och fostervattnet är ett utmärkt substrat för bakterier.

 

Jag brukar sy dessa ston i samband med mitt besök när jag även undersöker det nyfödda fölet. De ston som fölade under april månad, är kanske aktuella att bli ombetäckta /omseminerade.

Ston som kommer till mig för betäckning, tidigast på sin andra brunst, tar jag både cytologiskt och bakteriologiskt prov på livmodern. Detta för att säkert veta att det inte finns någon inflammation/infektion.

Inflammation orsakad av bakterier är den vanligaste orsaken till att stoet inte blir dräktigt eller att hon resorberar tidigt i dräktigheten.

 

En slapp slida hos ett högdräktigt sto kan även orsaka att hon fölar alldeles för tidigt.

När stoet är i 9-10 dräktighetsmånaden (ibland ännu tidigare) är livmodern så tung att om slidväggarna är slappa kan de inte hålla emot inflöde av bl a bakterier utifrån.


Detta orsakar en retning på livmodermunnen (cervix), som öppnar sig alldes för tidigt, vilket kan medföra att fölet föds. Ett föl som föds före 300 dagar har mycket dålig prognos för att kunna räddas till en funktionsduglig tävlingsindivid.

Det är därför viktigt att hålla koll på hur stoets slida ser ut för att undvika besvikelsen över en utebliven dräktighet eller ett kastat foster.

 

//Elisabeth

 

Nu har fölningarna kommit igång. Föl är känsliga individer. De föds med praktiskt inte något immunförsvar utan får sitt skydd via stoets råmjölk.

Det är därför  viktigt att fölet beter sig på ett normalt sätt för att så snabbt som möjligt få i sig sitt skydd mot de infektionsämnen som normalt finns i närmiljön.

 

En normal fölunge ska resa sig, dia och springa runt inom loppet av 1, 2 respektive 4 timmar. Det är därför viktigt att detta följs upp för att i tid kunna avgöra om någonting inte är normalt.

Som stoägare kan man mjölka ur stoet i en nappflaska och ge fölet när det är fött. Det är också bra att ha som rutin ett veterinärbesök där en fullständig allmän undersökning och ett blodprov ingår.

 

Fölets tarm har ett maximalt upptag av antikroppar de första timmarna. Redan efter 3 timmar är upptaget endast 22% och efter 20 timmar <1%.

Redan 5-6 timmar efter att fölet är fött, kan mängden antikroppar analyseras med hjälp av ett färdigt kit, Foalcheck.


En för låg mängd antikroppar medför risk att fölet drabbas av sjukdom.

Det går inte att se på fölet om det har ett för lågt upptag av antikroppar utan detta fastställs med hjälp av blodprov.

Ett piggt föl kan ha låg mängd men har ännu inte drabbats av någon infektion.

Tyvärr är det vanligare att djurägaren först upptäcker att fölet inte mår bra innan detta misstänks. Om den upptagna mängden antikroppar är för låg, ges blodplasma med extra mycket antikroppar.

//Elisabeth

Här kommer jag att skriva lite ibland, så håll utkik.

//Elisabeth