2011

Dräktighetsresultatet denna säsongen har blivit mycket bra. Fortfarande väntar jag på resultatet av det sista stoet, övriga är dräktiga. I år tog stationen emot färre ston än tidigare, 15 st. Flera uppfödare kände att de ville bli av med sina unghästar innan de betäckte igen, vilket naturligtvis är klokt, men kanske inte helt lätt i dessa kristider.

 

Andelen ston med reproduktionsproblem övervägde i år, 80 %. Fler ston inseminerades med färsk sperma (62 %) än förra året. Inget sto behövde mer än två brunster att bli dräktigt och inget sto inseminerades mer än en gång/brunst. Som vanligt var det en rolig spridning av flera hästraser; halvblod, arab, PRE, american saddlebred och islandshäst.

 

Detta blev därför ett bra år att plöja upp och så om de hagar som varit betade längst. Övriga hagar putsades varannan vecka. Vi har också hunnit att måla om det gamla stallet och de staket som behövde. En ny hästhage har också blivit helt färdig.

 

Som vanligt blev säsongen intensiv med undersökning av nyfödda föl och utryckning till sjuka föl. Hos vissa är rutinen att kontrollera deras nyfödda föl med undersökning, foalcheck och genomgång av efterbörden, hos andra gör jag besök när de har problem.De uppfödare jag besökte har lärt sig att vara vaksamma på hur fölet beter sig de första timmarna efter förlossningen. Behandlingsresultatet av sjuka föl är helt avgörande av hur snabbt hästägaren reagerar och hur fort adekvata åtgärder sätts in.

 

Förra veckan var jag på en riktig nyttig hudkurs anordnad av Hästkliniken i Norrköping AB. Föredragshållare var veterinär Kerstin Bergvall. Huden är ju kroppens största organ och även föl kan drabbas av diverse hudproblem.

 

Det vanligaste hudproblemet hos häst är dock det som sammanfattas i begreppet mugg, som kan flera orsaker. Hon tog upp 6 olika orsaker, hur dessa kan diagnosticeras och behandlas. Det vanligaste symtomet är krustor utan klåda och den vanligaste orsaken här är staphylococcus aureus. Hudens skyddsbarriär är skadad av t ex att den är blöt, benen är rakade, vilket man därför bör undvika. Under regniga perioder kan det vara bra att känna till att benen kan skyddas med fet salva före utsläpp, enligt veterinär Bergvalls rekommendation.

 

Riktig diagnos är helt avgörande för behandlingsresultatet. Det är därför lätt att förstå att olika salvrecept kan vara helt verkningslösa om orsaken inte blir korrekt diagnosticerad. Diagnos ställs genom att undersöka lokalisation, hur djupt ner i huden det går, förekomst av inflammatoriska celler, provtagning för odling av bakterier och svamp.//Elisabeth

Navelbråck Navelbråck

Området runt och i navelsträngen kan orsaka problem. 

 

Det vanligaste navelproblemet är en persisterande urachus med eller utan infektion. Naveln består av två artärer, en ven och en urachus. Urachus är förbindelsen mellan fostrets urinblåsa och den yttre fostersäcken. Här transporteras den urinen som fostret producerar under dräktigheten. Vid förlossningen ska navelsträngen gå av naturligt, ca 5 cm från bukväggen, där det finns ett avsmalnande område. Kärlen rycks då av och krullar ihop sig. På så sätt kläms kärlöppningarna ihop så att inte fölet blöder genom naveln. Det är därför man inte ska skära av navelsträngen då denna tilltäppning av kärlen inte sker.

 

Desinfektion av navelstumpen efter förlossningen gör de flesta hästägare, men valet av desinfektionsmedel varierar. Det gamla hederliga jodopaxet som många avgudar, orsakar lokal vävnadsdöd, vilket är ett idealiskt substrat för bakterietillväxt. 0.5% chlorhexidin däremot är överlägset i att minska antalet bakterier och orsaka minst lokal retning på vävnaden och är alltså att föredra.

 

En persisterande urachus syns genom att navelstumpen är ”våt” eller att urin droppar/rinner ur naveln när fölet krystar/kissar. Tidig kauterizering av vävnaden ger bäst resultat. Vid närvaro av infektion är antibiotika nödvändigt. Oftast är det fråga om infektioner orsakade av flera olika bakterier. Om läckage kvarstår några dagar efter fölet är fött, blir det betydligt svårare att få ett gott resultat. Är det nyfödda fölet sjukt är oftast naveln också infekterad. 

 

Så småningom faller den torkade navelstumpen av. Mellan huden och bukväggen ska strängen då kännas som en hård blyertspenna både i konsistens och tjocklek.

 

Navelbråck är en ofullständig slutning av bukväggen och gör att bukhinnan med tarm kan ta sig genom öppningen. Fölet har en påse under buken. Navelbråck vid födseln är vanligare hos stoföl än hos hingstföl. De flesta sluter sig själva och orsakar sällan problem med inklämd tarm. De föl som råkar ut för detta är äldre föl. Det är därför viktigt att man känner och masserar in tarmen i buken. Känns påsen hård och öm har en strypning av tarmen skett. Detta kräver omgående åtgärd, som operation. Endast ett fåtal av fölen visar symtom på kolik, så därför är det extra viktigt att man som hästägare har bråcket under uppsikt. Små bråcköppningar kräver extra vaksamhet då tarmen lättare blir inklämd.

//Elisabeth

Det finns flera seglivade myter om föl och deras hälsa. Jag tänkte presentera ett axplock av de vanligaste;

 

Myt 1: Ett nyfött föl som är piggt har fått i sig tillräckligt med antikroppar från råmjölken.

Myt 2: Ett nyfött föl som sover långa stunder och hoppar över måltider, är trött och behöver sova. Det blir då piggare med tiden.

Myt 3: Har det nyfödda fölet inte diat efter fyra timmar kan man mata den med nappflaska.

Myt 4: Ett nyfött föl som inte kan äta själv, räcker att matas varannan timme

Myt 5: Stoet ska rastas utan det nyfödda fölet.

 

Nyfödda föl som är pigga kan ha en dålig antikroppsnivå. Avsaknaden av infektion gör att fölet fortfarande är friskt, men dessa föl är tickande bomber. Tänk på att vid förlossningen utsätts fölet för en mängd bakterier, som kan lätt få fäste i den oskyddade fölkroppen om den har en låg nivå antikroppar i blodet. Resultatet kan komma efter ett par veckor i form av en infektion i t ex en led, navel.

 

Ett friskt föl äter flera gånger i timmen då den inte har någon energireserv utan är beroende av att hela tiden få i sig mat. Ett säkert tecken på sjukdom hos fölet är att den inte håller sina mattider utan sover över. Det blir med tiden svagare och infektionen får större fäste, vilket snabbt minskar möjligheten till överlevnad om inte adekvata åtgärder vidtas.

 

Det nyfödda fölet har upptag av antikroppar från råmjölken endast en kort tid. Senaste studier visar att redan efter tre timmar efter förlossningen är upptaget endast 20%. 

 

Ett nyfött föl, som av någon anledning inte orkar dia själv, är viktigt att flera gånger i timmen mata. Det är mycket energikrävande att samtidigt vara nyfött föl och sjuk. 

 

Alla som sett vilket rörelsebehov fölungar har och hur mycket de utvecklas av att hela tiden röra på sig, inser att ju mer de får vara ute, desto mer utvecklas deras muskler och motorik. En brasklapp är om fölet föds med en inte korrekt benställning, bör motionen under första tiden vara kontrollerad d v s fölet leds, så inte problemet förvärras.  Min uppfattning är att inte ska störa relationen sto-föl under de första dagarna. När fölet diar frisätts hormonet oxytocin, som gör att mjölken rinner till i juvret och också att livmodern drar ihop sig. Jag anser att sto och föl rastas lugnast tillsammans. Det är så naturen har räknat ut det från början.

 

Om man ska hålla på med hästuppfödning, gäller det att vara påläst. En sak blir inte mer rätt bara för att många gör på samma sätt. Viktigt att komma ihåg att ett friskt föl reser sig inom en timme, diar inom två timmar och galopperar runt inom fyra timmar. Efterbörden ska gå inom 3 timmar. Alla andra tidsparametrar bör starta en alarmklocka hos hästägaren. Många hästägare har en god känsla att någonting är fel, men ges dessa ”mytråd”, kan följden bli att de väntar för länge. Lika tacksamt det är att behandla ett föl i tid, lika otacksamt är det om behandlingen sätts in för sent. Det går jättefort åt fel håll!

//Elisabeth


Nu har fölningarna börjat. Några ston har gått flera veckor över tiden, andra har kommit i tid. För att inte missa sin fölning kan någon form av
övervakningssystem vara bra att ha.

Det finns flera slags modeller. Man kan
välja en eller kombinera två system: Foal-cam är en kamera som monteras i fölningsboxen. Mottagare monteras på bostadshuset eller där man tillbringar tid att vaka. I en liten TV-monitor har man god överblick av stoet. Nackdelen är att det får inte vara för långt avstånd mellan sändare och mottagare och ingenting som skymmer mottagning (träd, hus etc) och det finns inte något larm inbyggt.

Birth Alarm GSM har en sändare monterad på en anti-rullgjord som spänns fast runt stoet. Den reagerar på att stoet lägger sig plant på sidan en viss tid eller byter position ofta. Den egna mobiltelefonen programmeras med det telefonnumret som sändaren ringer upp. Förutsättningarna för bra mottagning är som alltid hos mobiltelefoner en bra teletäckning.

Equifone foaling alarm, har en sändare fäst i en påse (som sitter fast mellan ringarna på grimman vid strupområdet). Den bygger också på att reagera om stoet ligger på sidan längre än 8-10 sekunder). Mottagning kräver två telefoner. En för mottagning och omkoppling till uppringande telefon. Denna vet jag inte om den finns i Sverige. Den görs i USA. Den verkar smidig.

Foal-Alert har en sändare fastsydd i vulva hos stoet. Sändaren består av två delar, var och en fäst på varsin sida av vulva med en tråd emellan. När fölet är på väg ut och vulva vidgas, lossar tråden från sändaren som då aktiveras och skickar en tyst signal till en stationär mottagare som aktiverar ett larm eller en uppringande enhet. Mottagaren gör så larmet går igång eller ringer upp de telefonnummer den är programmerad med. Nackdelarna med denna är att den kräver fastsyning(lokalbedövning och veterinär), vissa ston gillar inte att ha någonting fastsytt i vulva utan kliar av sig sändaren (som då larmar) och om det är ett felläge, så att fölet inte når fram och kan vidga vulva, uteblir aktiveringen av sändaren.


Det är också bra att ha telefonnummer till veterinär om fölet inte kommer med huvud och två framben med hovar eller bakben med hovar och svans. En ren hink med bomull att tvätta rent stoets vulva, 0.5% chlorhexidinlösning att doppa navelsträngen med, rena handdukar att torka fölet, ren nappflaska att mjölka ut stoet och ge fölet.

 

Tänk på att efter tre timmar så kan fölet endast ta upp 20% av antikropparna i råmjölken. Det är därför det är viktigt att fölet kommer igång att dia inom två timmar efter förlossningen. Ta ett blodprov (Foal-check) tidigast efter 6 timmar efter födseln för att kontrollera att fölet har fått i sig tillräckligt med antikroppar. Detta är en låg kostnad för att ta reda på att det har ett fullgott skydd mot de infektionsämnen som finns i närmiljön. Den vanligaste myten hos uppfödare är att om fölet är piggt så har det fått i sig tillräckligt med råmjölk. Istället är det avsaknaden av infektionsämne oavsett råmjölkshalten som gör att fölet är opåverkat. Det finns ingen ursäkt att inte kontrollera detta.

 

Efterbörden bör gå inom timme och absolut inte senare än inom tre timmar. Knyt upp den med ett balsnöre så stoet inte trampar runt i den. Om efterbörden blir kvar i flera timmar ökar risken drastiskt för livmoderinflammation och fång. När stoet släppt efterbörden, lägg ut den på stallgolvet för att se att den är hel och ingen del sitter kvar i stoet.

//Elisabeth

D´One född 2010 efter de båda världsrekordhållarna Donato Hanover - Giant Diablo som delar på världsrekordet 1.08,5. D´One född 2010 efter de båda världsrekordhållarna Donato Hanover - Giant Diablo som delar på världsrekordet 1.08,5.

Kylan håller sig envist kvar. Det finns säkert enstaka ston som redan har fölat. Föl som föds den här tiden på året brukar födas med en tjock vinterpäls. 

Om stalltemperaturen håller dricksvattnet tinat, stoet har fri tillgång på grovfoder och en djup, fast halmbädd är förutsättningarna goda för att stoet ska mjölka tillräckligt bra och bädden isolera mot kylan underifrån.

Fölet är beroende av att dia ofta för att hålla kroppstemperaturen. Stoets mjölk och en väl isolerande päls gör att fölet inte fryser. Tänk på att vissa ston inte tycker om att deras föl bär täcke, speciellt om täcket legat på ett annat föl tidigare och inte blivit tvättat emellan.

En skottad rastfålla som sandats för att undvika halka kan vara lämplig för dem att vistas i korta stunder ett par gånger dagligen.

Motion i djup snö, kan förvärra en liten avvikelse i fölets benställning. Fölets skelett är påverkbart den första tiden efter födseln innan det stabiliserats.

 

Eva Dahlström och jag höll vår andra föreläsningsserie i Söderhamn den 20 februari. Det kom många uppfödare trots att det var bitande kallt ute. Vissa deltagare hade åkt över 30 mil! Tack vare Mariana Femlings noggranna organisation var hela dagen mycket väl genomtänkt med god lunch och bra föreläsningsfaciliteter. Många intressanta frågor ställdes av den kunniga publiken.


Konceptet utfodring av sto och föl tillsammans med veterinära aspekter av tiden före och efter fölning ger en fokusering på viktiga hållpunkter som är lätta att glömma bort i ett större sammanhang. Det är omkring denna tiden som mycket av grunden läggs för stoets och fölets kommande säsong.

 

//Elisabeth

Januari har det goda med sig att det är den månaden då dagarna blir längre för varje dag. Detta är en svår tid på året att få föl om man bor i ett kyligt klimat som Sverige. Det blir alldeles för mycket tid i box för sto och föl. Det är därför bättre att fölen föds senare på våren då de kan gå ut direkt.

 

Hästar fyller år efter nyår oavsett vilken tid på året de föds och en del raser tävlar redan vid två års ålder.

Muskler och skelett utvecklas hela tiden hos den växande hästen, vilket man försöker utnyttja genom att få föl tidigt på året. De uppfödare som inte är lika beroende av att stona fölar tidigt på året, kan med fördel vänta med att betäcka sina ston ytterligare några månader. Förutsättningarna att släppa ut sto och föl är då bättre och stonas brunster är mer normala.

 

Eva Dahlström och jag hade, i januari, också en föreläsningskväll på Kvinnerstaskolan Örebro om utfodring av sto och föl respektive hur man lyckas med sitt föl samt sambandet mellan tidig fölhälsa, framtida prestation och stoets livmoderstatus.

Uppslutningen av både större och mindre uppfödare var bra och det blev en givande diskussion efteråt. Dessa föreläsningar kommer också att hållas i Söderhamn den 20 februari.

/Elisabeth